Biolight – vad, var, när, hur?

Biolight har varit min trogna följeslagare i snart fem år och sen jag började att använda den som en del av varje behandling så kommer jag lika långt på en behandling som jag tidigare gjorde på tre – fyra behandlingar. Redan från början har jag haft apparater för uthyrning för att kunna erbjuda frekvent behandling under en kortare period. Detta för att uppnå bästa resultat till en rimlig kostnad. Under årens lopp så har det dykt upp många frågor och även om Biolight nu funnits på marknaden ganska länge så är många fortfarande osäkra på vad det är och vad man kan ha den till. Här kommer allt man behöver veta.

bild biolight

Vad är Biolight?
Biolight är en svensk patenterad produkt som bygger på infrarött- och rött ljus sammansatt i olika program. Den är godkänd som medicinteknisk utrustning vilket innebär att den får användas i sjukvård inom EU (inget lätt nålsöga att passera). Just infrarött- och rött ljus vet man kan stimulera olika processer i kroppen som framför allt har med läkning att göra. Allt från ökad cirkulation till vävnadsgenerering (återkommer mer till detta). Metoden är enkel, helt smärtfri och saknar biverkningar.

Vad är skillnaden på Biolight och exempelvis laser eller stötvåg?
Vid stötvågsbehandling vill man ”väcka” skadan för att aktivera läkning som kanske avstannat. Denna metod är mycket bra vid gamla eller långvariga skador, särskilt i vävnader som är svårläkta (senor, ligament). Stötvåg i kombination med Biolight är väldigt effektivt då man hjälper kroppen från två håll. Vad gäller laser så finns många apparater på marknaden varav flera används på samma skador och tillstånd som Biolight. Biolight har dock fördelen att man som hästägare kan hyra en apparat och behandla frekvent vilket är önskvärt vid många tillstånd. Man måste alltså inte vara medicinskt utbildad för att få effekt med Biolight då det inte är avgörande att rikta ljuset mot en speciell punkt och man kan heller inte orsaka några skador vid eventuell felbehandling.

Vad händer i kroppen vid Biolightbehandling?
Utan att gå in alltför mycket i detalj så ökar alltså ljuset kroppens förmåga till läkning. Man boostar helt enkelt olika processer för att skapa så goda förutsättningar som möjligt. Biolight…..

  • Stimulerar frisättning av energi (ATP) i cellerna.
  • Stimulerar bildandet av nya blodkärl.
  • Vidgar blodkärl vilket ökar tillgång på syre och näring (energi, syre och näring är A&O för all konstruktiv aktivitet) samt ökar dränaget av svullnad.
  • Ökar produktionen av elastin, kollagen och fibroblastceller vilka är viktiga byggstenar i läkning.
  • Ökar bildandet av DNA och RNA.
  • Ökar fagocytosen, dvs processen som bryter ner och avlägsnar skadad vävnad, bakterier, slaggprodukter mm.
  • Normaliserar spänningen i cellmembranet vilket innebär att cellen återfår sin förmåga att ventilera näring och slaggprodukter.

Dessa parametrar bidrar tillsammans till att: öka cirkulation, minska smärta, dämpa inflammation samt generera vävnad vilka samtliga ger bättre förutsättningar för läkning.

Programmen
Det finns åtta olika program att välja på. De är sammansatta med olika ljus, våglängder och pulsationer för att stimulera avsedd process på bästa sätt.

  • Acute – används som namnet antyder i ett tidigt skede av skadan. Dämpar smärta och inflammation och inleder läkprocessen. Kan även användas på äldre tillstånd som fortfarande smärtar.
  • Follow Up – Följer upp efter acute när smärtan lagt sig. Stimulerar läkningen i nästa stadie. Kan också användas i förebyggande syfte.
  • Drainage 1 – Dränerar svullnader, ökar cirkulation och tillför energi i samband med skador.
  • Wound – Väldigt effektivt program på alla typer av sårskador. Även mugg och andra svårläkta tillstånd får fin hjälp med detta program. Detta program används flitigt och med stor framgång inom diabetes- och äldrevården där det finns mycket problematik med bland annat liggsår. Det finns äldreboenden som med Biolights hjälp minskat ”medellivslängden” på liggsår från sex månader till två veckor!
  • Preparation – Mitt favoritprogram! Är skapat för att användas innan ansträngning för att optimera musklernas arbete. Många upplever det som att hästen redan är framriden när de sitter upp. Jag testade att köra det på en nackspärr som löste upp sig och sen dess använder jag det alltid innan massagebehandling på spända/ömma muskler med väldigt gott resultat. (har även testat det innan löpning och förbättrade då min tid över 8 km med tre minuter!) Oslagbart på stela, spända, ömma ryggar.
  • Drainage 2 – Hjälper till att dränera mjölksyra och slaggprodukter efter träning.
  • Energy – Om de andra programmen främst riktar sig till att förbättra eller läka tillstånd i rörelseapparaten så tillför Energy energi till de andra ”systemen” i kroppen. Bra att komplettera med vid exempelvis allergier, fång, omfattande skador, allmän svaghet, problem med matsmältning mm.
  • Acupucture – Ett program där man enkelt och effektivt kan stimulera akupunkturpunkter utan att vara ”proffs”. Detta program har med framgång använts på hästar med problem i luftvägar eller mage.

bild ben
Till höger ett framben som precis blivit behandlat med drainage 1. Till vänster obehandlat framben på samma häst.

IR_1661 IR_1663
Översta bilden, min egen nacke som värker och ”bränner” på vänster sida efter några arbetspass framför datorn. Nedersta bilden, samma nacke dagen efter. Har behandlat två gånger med acute-programmet.

Vilka tillstånd eller skador kan man använda Biolight till?

  • Alla typer av sår – framför allt större färska sår eller äldre svårläkta. Kombinera med kolloidalt silver för bästa effekt, det är både bakteriedödande och ökar läkningen ytterligare.
  • Alla typer av inflammationer i rörelseapparaten.
  • Sen- och ligamentskador – dessa vävnader är trögläkta på grund av sin relativt dåliga blodcirkulation. Här har Biolight en given plats för bästa läkning.
  • Svullnader – så länge ett område är svullet är förutsättningarna för läkning sämre. Svullnaden gör också att rörelseomfånget är sämre och det ökade trycket i vävnaden ger ofta smärta.
  • Smärttillstånd – Vid exempelvis fång är det många som fått smärtlindring genom Bioight
  • Spända, ömma muskler – Biolight funkar väldigt bra till att mjuka upp och smärtdämpa muskler så de återfår sin normala funktion. Viktigt för en långsiktigt hållbar häst.
  • Vid tuffa träningstillfällen – För att få ut maximalt av träningen samt hjälpa hästen med bästa muskulära förutsättningar och återhämtning.
  • Vid systemiska tillstånd – Det vill säga när hela kroppen är påverkad och behöver boostas (Jo, jag vet, det låter flummigt och jag kan inte förklara det (ungefär som med akupunktur) men jag har både sett och känt att det funkar). Kan även hjälpa till att ge kroppen energi vid tuffa perioder för exempelvis avelshingstar.

Alla verkar inte övertygade om att det fungerar?
Nej, ingenting funkar på allt och som vanligt så handlar det ofta om dosering (vilket/vilka program) samt frekvens (hur ofta/hur länge) som behöver användas. Det är ju också av stor betydelse vad det är för typ av skada, att man fått rätt diagnos samt hur länge skadan funnits. Andra förutsättningar kan vara hästens ålder och näringsintag mm. Man ska också ha med sig att nerver och framför allt leder är komplicerade strukturer. Nerver kan vara inklämda och orsaka diffusa problem långt ifrån inklämningen och leder är väldigt känsliga samtidigt som de utsätts för stor påfrestning. Biolight behandlar symptom, orsaken behöver vi också identifiera och, om möjligt, undanröja. Vissa vägrar också befatta sig med produkter vars effekter inte studerats på just häst. Jag har själv inga som helst problem med detta då det finns studier på cellnivå och i min värld så är däggdjurceller däggdjurceller oavsett vilket däggdjur de sitter på. Länk till Biolights egna studier.

Är det svårt att använda?
Nej, Biolight är mycket enkel att använda. Vad man kan behöva hjälp med är att sätta ihop ett lämpligt behandlingsupplägg för hästen (eller sig själv). Detta hjälper jag så klart till med vid uthyrningstillfället. Dessutom följer det med massor med information i väskan.

Vad kostar det?
1 vecka 650 kr, 2 veckor 1000 kr, 1 månad 2000 kr. För längre perioder kan vi diskutera priset. Välkommen att höra av dig med frågor eller för bokning 0760 – 456 410.

//Vivi :-)

bild väska biolight

Bodybalance – bli hästens PT

Jag har länge känt att jag vill göra mer för hästarna jag kommer i kontakt med. Kunna förmedla och förklara vad som behövs göras mellan mina besök. Nu har mina tankar mynnat ut i denna kurs/clinic. Tillsammans kan vi göra stor skillnad för hästen.

Bodybalance 1

Vi har ansvar för att hästens arbete är uppbyggande och inte nedbrytande och jag gillar tanken att vi ser på oss själva som hästens personliga tränare (PT). Genom kunskap och genomtänkt arbete kan vi hjälpa hästen till bättre balans, rörlighet och liksidighethet – det vill säga några av grundpelarna i bodybalance. Metoden har också visat sig vara effektiv för att få hästen mer avslappnad. Om inte hästen kan arbeta avslappnat så kan den inte prestera hur mycket talang och annan träning den än har fått.

Bodybalance 2

Men det räcker inte med bara bodybalance. För att få ett helhetstänk med träningen och insikt i hur våra val påverkar hästens funktion så vill jag gärna ha din uppmärksamhet under en heldag. När dagen är över kan jag inte lova att det blivit enklare att rida men definitivt mer intressant och träningsglädjen som kommer med en välfungerande häst – den ingår.

Ur innehållet:

  • Hästens anatomi – Hästen är anpassad för förutsättningar ibland långt ifrån vad vi kan erbjuda. Hur kan vi hjälpa hästen utifrån de förutsättningar vi har?
  • Helhetstänk i träningsupplägg för bättre prestation och mer träningsglädje.
  • Hur fungerar muskler och hur blir de starka/smidiga eller svaga/stela?
  • Hur får man en självbärig häst?
  • Kan man rida hästen framifrån och bak?
  • Hur får man en stark och välfungerande nacke, hals, bog, rygg och bakdel?
  • Massage, stretching och styrketräningstips av de stora muskelgrupperna.
  • Bodybalance i teori och praktik.

För att anordna kursen..
..behövs stall med utrymme så att alla kan sitta ner på den teoretiska delen. Under den kalla årstiden behöver utrymmet vara uppvärmt. Till den praktiska delen med bodybalance behövs paddock eller ridhus vid kyla och/eller regn om minst 20 x 40 m.

Antal deltagare
Det behövs minst tio deltagare varav tre är med och arbetar praktiskt med bodybalance tillsammans med sin häst. Pris för deltagare med häst: 550:- Pris övriga: 350:- Betalning kontant eller med kort på plats alternativt faktura för hela gruppen. Reseersättning och/eller anläggningsavgift kan tillkomma. Be om offert vid större sällskap eller längre resor.

Kortare clinic
Det finns även möjlighet att anordna en clinic på ca 1,5 timme med enbart teori och praktik kring bodybalance. Då behövs inte samma utrymme och inte heller ridhus. Minst 10 deltagare varav en lånar ut sin häst till den praktiska delen. Pris: 150:-/person plus eventuell reseersättning och/eller anläggningsavgift.

Uppföljning med den egna hästen
Alla kursdeltagare har också möjlighet att vid senare tillfälle boka in en uppföljning där vi ser över den egna hästens specifika behov. Tillsammans lägger vi upp ett program med massage, stretching och bodybalance som ägaren själv kan utföra och som verkligen kommer göra skillnad för hästens ridbarhet och välbefinnande.
Pris 650:-/timme plus eventuell resa.

Varmt välkommen att höra av dig med frågor eller bokning på 0760 – 456 410 eller info@careofewards.se

Bodybalance 3
Tack till Julia Tingström som tagit alla bilder!

 

Bodybalance för hästar

- För bättre balans, liksidighet och rörlighet!

Det började egentligen som en stretchlek. Hästen jag hade då var oliksidig och lite stel och jag ville stretcha honom på ett aktivt sätt, dvs inte bara när han står till i stallgången. Så jag började exprimentera i paddocken, inspirerad av Karen Rohlfs sätt att arbeta. Jag ville få honom att balansera sig bättre samt slappna av, stretcha och få ett bättre flow genom hela kroppen. Jag hade tidigare försökt att åstadkomma det genom ridning men så insåg jag det självklara, ju mer ”stöd” han får av mig genom tyglar och skänklar, desto mindre behöver han ju balansera upp sig själv. Alltså gjorde jag tvärtom, tog bort allt och började jobba med bara grimma, lina och körpisk. Det tog inte många gånger förrän det blev stor skillnad och jag började fundera och fila på ide´n om ett koncept att lära ut för att hjälpa fler hästar. Nu har jag filat färdigt och jag kallar det bodybalance för hästar.

Syftet med bodybalance
Har du följt bloggen så vet du att jag tycker det är viktigt att alltid ha ett syfte med jobbet med hästen. Bodybalance har egentligen flera syften. Det första man blir väldigt medveten om är hästens rörelsemönster. Man kan enkelt se och jämföra hur hästen trampar över och hur den sätter i sina hovar. Skruvar den någon hov, sätter den i någon hov utanför eller innanför framhovens spår? Hur rör sig bogarna? Finns det god rörlighet i rygg, höfter, knän och haser? Är musklerna spända eller ”dallrar” de? När du sen är van vid din hästs rörelsemönster kommer du med lätthet märka när något inte stämmer. Det blir också väldigt tydligt om hästen har ett sämre varv, då den antingen faller inåt eller drar sig utåt i det dåliga varvet.

Nästa syfte med metoden är att hästen får balansera upp sig själv. Utan stöd (eller i vissa fall tvång) från våra hjälper och hjälpmedel så har den inget val än att balansera upp sig själv. Detta ger hästen möjlighet att stärka sin svaga sida och även andra muskler på ett sunt sätt. Prova gärna själv. Sitt på en stol och lyft benen så att undersidan på låren lättar från stolen, lyft sedan även armarna rakt fram. Musklerna i bålen får jobba och det är ganska jobbigt och vingligt eller hur? Gör sen samma sak fast händerna håller tag om stolen. Inte alls lika jobbigt och inte lika många muskler behöver vara aktiva. Summa summarum: stöd gör livet enklare men inte starkare ;-)

Sist men inte minst så är syftet aktiv stretch, vilket jag tycker ska ingå i alla hästars träningsupplägg. Du får aldrig ut max av hästens talang och teknik om det inte samtidigt finns rörlighet och elasticitet, så enkelt är det. Det finns olika moment i metoden som hjälper olika delar till ökad rörlighet och förbättrad funktion. Återkommer till det.

Bra verktyg för rehab
Kikar man på syftet så kan man räkna ut att delar av metoden lämpar sig väl för rehab, inte minst för ryggproblem. Jag har använt bodybalance, i kombination med Biolight och massage, på flera hästar med ryggbesvär eller andra störningar i rörelseapparaten med mycket gott resultat. På allvarligare ryggdiagnoser borde metoden, tillsammans med Equiband, vara utomordentligt bra.

Vad behöver man?
Om det går så föredrar jag att arbeta med hästen i vanlig grimma. Det funkar kanske inte på alla hästar och kanske inte heller för en del de första gångerna. Tänket är i alla fall att det ska vara så lite som stör som möjligt så om bett och nosgrimma är nödvändigt, spänn löst. I början använde jag en avklippt longerlina (ca 8 m, ville inte ha en hel trasselsudd till lina med mig) men jag kände inte att jag fick rätt känsla med den så ett sk arbetsrep införskaffades. Känslan förbättrades radikalt! Obs, sätt linan i inre, nedre ringen på grimman.
Arbrep
Sen använder jag använder jag en körpisk. Dressyrspö blir för kort och långpisk blir för lång. Pisken håller jag nästan på mitten. Då kan jag kommunicera med hästens framdel med hjälp av ”toppen” på pisken och med små, små cirklar med handleden kan jag kommunicera ”framåt” med ”pisksvansen”. Rösten och kroppsspråket är också väldigt viktiga verktyg i metoden.

Hur gör man?
Istället för att rama in hästen mellan hand och pisk som man gör i longering så går man med hästen bara några meter ifrån. Avståndet gör att det är viktigt att hästen har fokus på den som jobbar. Timing är en viktig ingrediens. Man vill att hästen ska vara avslappnad men ha energi. Det handlar inte om att bara lufsa runt, vi ska åstadkomma något och det är arbete det handlar om. De flesta hästar blir lite fundersamma i början, ”ska hon leda mig så jag kan gå och slöa eller ska vi longera så jag ska springa runt och du stå i mitten” tycks de tänka. Vanligtvis så förstår de ganska fort och det är inte ovanligt att de börjar tugga, frusta och till och med gäspa när spänningarna släpper :-)

Jag har anlitat Sara Ekman och hennes fina tävlingshästar Dimarco, ”Marco” och Dream Purple Music, ”Hedda” som demohästar i följande filmer. Ingen av hästarna hade provat bodybalance tidigare och även om det så klart gör sig bäst i verkligheten så kan jag ändå visa lite av principerna.

1 – Etablera kontakt. Hästen ska förstå din position samt att det är arbete det handlar om. Jag använder mycket röst och även kroppspråk och pisk för att Marco ska hålla fokus på mig. Observera, alltid slak lina, hästen ska bära sig själv. När hästen och du har kontakt uppmuntra till arbete. Hästen ska söka sig framåt neråt med energi i skritten och övertramp. Här stretchar man överlinjen samt främjar balans.

2 – När hästen är uppvärmd ta in på mindre volt. Så liten volt som möjligt utan att hästen börjar trampa inre bakbenet över det yttre. När hästen spårar på liten volt stretchar man utsidan samt ökar rörligheten i ryggraden genom att den naturliga rörelsen i revbenen även påverkar kotorna i ryggraden.

I denna filmen har jag liksom vänt ryggen till Hedda vilket ofta får hästarna att följa efter utan att man behöver kommunicera genom linan. Prova gärna med olika sätt!

3 – Nästa moment kallar jag bogrelease och är utmärkt för stela bogar. Hästen ska trampa ytter framben framför och förbi inner. Inget skruvande utan framåtbjudning hela tiden. Och slack lina för bästa effekt genom hela kroppen. Bäst är att vända ryggen till, då följer hästen lättare med.

4 – Höftrelease. Samma tänk som ovan fast nu med bakbenen. Denna övning bör man inte överdriva då höftleden blir mer ansträngd än bogleden vid motsvarande övning.

5 – Trav. Här handlar det egentligen snarare om jogg. Dels för att det är relativt liten volt och jag vill inte skapa stress på de nedre lederna och dels för att när man sänker farten så ställs det högre krav på balans. När hästen söker sig neråt i ”långsam” trav så behöver den flytta tyngdpunkten bakåt för att inte trilla på näsan. Eftersträva avslappning men tonus av arbete i musklerna. Hästen ska inte bara lufsa runt med sänkt rygg och på bogarna. Halsen ska gärna ha en karaktär av båge och inte bara en ”strut” ner i backen.Vissa tar det några gånger för och andra fixar det fint med en gång. I trav blir det väldigt tydligt vilket om hästen har ett sämre varv då det är jobbigt för den att hålla sig på jämn volt med slack lina. Hedda fixade det dock galant.

Ett sjätte moment som är bra stretching för ryggen är ryggning. Förutsatt att det är gjort på ett avslappnat sätt med sänkt huvud och relativt långa kliv. Detta kan man gärna lägga in och öva på i varje pass med bodybalance. Även att jobba hästen över bommar är mycket bra och kan läggas in när man fått grunderna att sitta.

Galopp då?
Nja, inte helt lätt. För att det ska funka avslappnat på relativt liten volt så behöver hästen bra med grundstyrka och ofta blir det dragkamp för hästen flyter ut på volten i brist på just styrka. Om man vill lägga in lite galopp så är mitt tips att först bygga upp styrkan genom att galoppera hästen på mindre volt under ryttare. Här behöver hästen stöd i början som är svårt att ge i bara grimma. Därefter kan man lägga in lite galoppmoment även i bodybalance. Det är en skön känsla och gott tecken på balans, styrka och liksidighet när hästen kan galoppera avslappnat i slak lina och söka sig neråt lika bra i båda varven. :-)

Till sist. Jag gör inte anspråk på att vara först eller ensam om att arbeta hästar på detta sätt. Men nu har jag i alla fall en metod som jag pedagogiskt både teoretiskt och praktiskt kan förmedla till andra som vill ha hjälp och det är det som är syftet med konceptet.

Vill man veta mer om metoden kommer det kurser i höst. Man kan även boka tid för privat praktisk genomgång med hästen. Kontakta mig gärna för mer information.

Lycka till och våga prova!

/Vivi :-)

Bodybalance Hedda

 

 

 

 

 

 

 

Kolloidalt Silver – vad, var, när, hur?

När jag nämner kolloidalt silver så brukar jag mötas av tre reaktioner. Den ena är nyfikenhet, ”Ja, det har jag har hört talas om, berätta mer!” Den andra är, ”Vad??!” Och den tredje är, ”Åh, Herregud sånt trams! Ska ju visst bota allt! Kan ju omöjligt stämma. Hrumpf”

Och nej, det botar inte allt men faktum är att det lindrar, läker och botar väldigt, väldigt mycket. Låt mig dock få börja från början..

Första gången jag hörde talas om kolloidalt silver (KS) var i samband med en Skype-konsultation med en läkare i USA. Min äldste son har autism och i flera år nu har jag behandlat honom med med diet och biomedicin (terapeutiska doser av vitaminer, mineraler, spårämnen, fettsyror, antioxidanter mm) Läkaren rekommenderade KS bland annat för att hålla candidan i schack. KS införskaffades och naturligtvis ville jag även läsa på mer om preparatet.

Jag tog fram en av mina ”husbiblar” Näringsmedicinska Uppslagsboken av Peter Wilhelmsson. I denna bok läser jag först om KS historia. På 1800-talet användes silvermynt för att hålla vatten friskt. År 1910 har man kommit fram till att vissa metaller i kolloidalt tillstånd (partiklar förblir fritt svävande) är starkt bakteriedödande. 1938 används KS som ett vedertaget medel som antibiotika och 1978 visar studier att silverjoner kan stödja bentillväxt och döda omgivande bakterier.

Vidare läser jag: ”KS är ett av de mest effektiva ämnen som finns för att ta död på mikroorganismer: bakterier, svampar och även virus. Vid kontakt med KS får mikroorganismerna sin syreberoende metabolism förstörd, och de allra flesta dör inom sex minuter. Bakterier kan inte utveckla resistens mot KS. Det beror på att silver inte förgiftar utan kväver dem…. Antibiotika dödar ett halvt dussin sjukdomsalstrande organismer medan KS dödar över 650 olika organismer. Dessutom dödar antibiotika nyttiga enzymer, vilket KS inte gör” 

Det är alltså här som ”hemligheten” med KS ligger. När man tänker efter så är det ju faktiskt så att väldigt många av våra och djurens kroppsliga besvär orsakas av just bakterier, svamp eller virus och när man kommer åt dessa ger man kroppen bättre möjligheter till läkning.

Vad är kolloidalt silver?
Jag använder och säljer märket Ionosil och det består av avjoniserat vatten samt extremt, galet små silverjoner som svävar fritt utan att falla till botten. Dessa partiklar är så mikroskopiskt små att de inte kan fastna någonstans i vår kropp. De gör helt enkelt sitt jobb och sen försvinner de ut. Ionosils silver är helt ofarligt för däggdjursceller och har inga som helst biverkningar om man ligger inom normal användning (onormal användning handlar i detta fallet om ett par dl varje dag i närmare 200 år). Däremot så kan avdödandet av eventuell candida eller bakterier ge toxiska reaktioner i kroppen som kan upplevas som negativa. Mer läsning om det här.

Men om det nu är så fantastiskt varför används det inte mer? Varför har jag inte hört talas om det förr? Varför finns det ingen forskning? Varför hakar inte läkemedelsföretagen på?
Silver används faktiskt en hel del inom sjukvården, inom sår, brännskador och svårbehandlade bakterieinfektioner så man är väl medveten om dess fördelar men till gemene man rekommenderar man i första hand hellre klassiska läkemedel (tyvärr). Vilket för oss närmare nästa fråga och här handlar det som så mycket annat om pengar. Silver är ett grundämne och eftersom du inte kan ta patent på ett grundämne kommer heller ingen att lägga några pengar på forskning om ämnet. Detsamma gäller exempelvis vitaminer och mineraler så där har vi även svaret på frågan varför det är så tyst om forskning åt det hållet. Det finns dock mängder med studier på KS med olika inriktning och länkar till dessa kommer längre ner.

Här finns det också möjligheter att lyfta diskussionen ytterligare ett snäpp om man vill. Är det möjligen så att läkemedelsföretagen känner ett hot mot lönsamheten av KS? Finns det risk för att en massiv spridning av KS skulle göra folk ”för friska”? Ja, vill man spekulera så kan det vara intressant att veta att fram till 2010 såldes KS i Sverige under betäckningen ”kosttillskott”. Det får det inte göra längre, nu heter det i stället ”vattenreningsprodukt”. Butikskedjan Life sålde tidigare KS men inte längre. De har plötsligt anammat Livsmedelsverkets linje om att KS inte är att rekommendera. Det sägs att KS inte är bra för vattenlevande organismer, att KS orsakar resistens och att KS kan ha hälsoskadliga effekter. Nu är det dock så att många använder gladeligen KS i sina akvarier och fiskarna mår bättre än nånsin. KS orsakar INTE resistens som vi redan varit inne på och Livsmedelsverket har av någon anledning tydligen inget emot de silverkulor som man gärna använder som garnering på tårtor (EN sådan kula ger lika mycket silver som 6 tsk av ett KS på 10 ppm) – men KS i flaska, är tydligen inte ok. I rest my case…

Men hur är det med de goda bakterierna, tar KS död på dem också, precis som antibiotika?
Nej, det gör det faktiskt inte, hur konstigt det än låter. Onda och goda bakterier är uppbyggda på olika sätt och som tur är så är det de goda som är ”kraftigare”. De goda bakterierna är anaeroba dvs de lever i våra tarmar utan syre, de onda är däremot beroende av syre, vilket de tillverkar själva med hjälp av enzymer, och det är denna metabolism som KS slår ut (film) I vårt mag/tarmsystem finns två-tre kilo bakterier som vi lever i symbios med, bland annat så hjälper dessa bakterier oss med tillverkningen av exempelvis folsyra. Väldigt många människor tar regelbundet KS och om detta även hade tagit död på de goda bakterierna så hade mag/tarmsystemet och även resten av hälsan kollapsat på dessa människor (inkl mig själv). Däremot så är KS extremt bra att ta tillsammans med antibiotika vid svåra bakterieangrepp. KS har nämligen förmågan att ta bryta ner den sk biofilm som bakterierna bygger upp som skydd. Länk.

Ok, så KS är ypperligt till att bekämpa bakterier, svamp och virus. Finns det fler fördelar?
Ja, det gör det och nu börjar det bli riktigt, riktigt intressant (på gränsen till hokus-pokus). Studier har visat att KS stimulerar stamcellsproduktion. Detta innebär att förutom att ta hand om ovälkomna bakterier i sårskador så accelererar det dessutom läkningen. Man har till och med tittat på om KS kan hjälpa kroppen att återbilda amputerade fingertoppar, resultatet ser du här. Ja, jag vet, helt crazy! Men ändå…  Det verkar också som att behandlingen med KS i samband med sår minimerar ärrvävnad vilket ger, förutom kosmetisk fördel, även bättre förutsättningar för hållbarhet i skadeområdet i framtiden.

Kan man ge KS till djur?
O ja! Som nämnts tidigare så är KS ofarligt för däggdjursceller och även djuren drabbas ju ofta av bakterie- svamp eller virusåkommor. Länk.

Dosering med mera
På flaskan står det att man ska tillsätta 2 tsk per liter vatten men det gäller alltså vid vattenrening och inte vid behandling. Man använder KS på lite olika sätt beroende på vad man vill behandla. Nedan följer rekommendationer hur man använder KS på bästa sätt.

I förebyggande syfte Jag själv tar en kork rent KS varje dag. Jag gurglar runt en stund innan jag sväljer. Detta för att, 1 – passa på att ta död på bakterier i munnen och 2 – för att upptaget i munhålan är väldigt bra. I influensatider och under sommartid (med risk för borrelia) så tar jag ofta mer och då får även resten av familjen, inklusive djuren, KS regelbundet.

Vid förkylning på gång 
Här funkar KS väldigt bra och det ska sättas in vid minsta antydan till halsont. Spraya rent KS (gärna blandat med alkohol eller citron) flera gånger om dagen rakt ner i halsen. Komplettera gärna med vad som kallas för silvergrogg. Syftet med silvergroggen är att blanda KS med alkohol eller citron för att dessa hjälper till att lösa upp ett skyddande fettskikt som finns runt vissa virus. Jag brukar blanda i en kork KS och en kork sprit i te ca tre – fyra gånger första dygnet och sen är symptomen borta.

Vid symptom på magsjuka
Här vill man få ner silvret så snart som möjligt till mage och tarm. Ta 4 – 5 dl ljummet vatten och tillsätt 0,5 dl KS. Drick alltihop och förhoppningsvis får man behålla vätskan. För vissa räcker det med en gång men ibland får man göra om proceduren. Om man har svårt att behålla vätska så spraya rent KS i halsen med jämna mellanrum.

På sår
Spraya rent KS på såret efter det är rengjort. Gärna flera gånger om dagen. Är det ett sår som behöver läggas om så dränk kompressen närmast såret med KS.

På brännskador
Om möjligt sänk ner hela kroppsdelen i KS och lägg därefter gärna förband med KS.

På herpes, mollusker, inkar och andra virusrelaterade hudåkommor
Spraya, badda och/eller lägg förband med KS gärna blandat med alkohol eller citron för bästa effekt.

På svamprelaterade hudåkommor
Spraya rent KS och/eller smörj med silversalva på området. Komplettera gärna med KS oralt.

Vid candida  
Candida kan dessvärre vara besvärligt att bli av med och ofta räcker det inte med enbart KS. Vid svåra fall behöver man även lägga om kosten i form av att ta bort ”allt vitt” och dessutom komplettera med andra tillskott för en mer ”aggressiv” bekämpning. Länk

Vid öron- och ögonbesvär  
Ja, alltså inte om man börjar höra eller se dåligt men vid övrig problematik är det inga som helst bekymmer med att droppa rent KS i örat eller ögat. Många använder även KS som ”clear eyes”, har inte provat själv med tydligen funkar det fint.

Förbättra munhälsan
Många har problem med bakterier i munnen med inflammationer och tandlossning som följd. Ännu fler gurglar tandskölj som både ser ut och luktar som spolarvätska om du frågar mig. Gurgla KS i stället är mitt tips.

Användarberättelser
Användningsområdet för KS är alltså väldigt brett och hittills har jag inte stött på någon berättelse om att KS upplevts som negativ. Visst, alla får inte den effekt de önskat men de flesta gånger handlar det om för sen eller för låg dosering. Jo visst, det finns två skräckprogaganda-exempel. En tant som blivit blå av helt felaktigt dosering av helt ”felaktigt” silver och en farbror som verkligen ansträngt sig för att bli blå. Blå blir man förresten om man intar stora mängder av silver med så stora partiklar att de ”fastnar” i kroppen. Det är bland annat därför vi kallar kungligheter för blåblodiga. Förr i världen när kungarna käkade med silverbestick så fick de i sig så mycket silverpartiklar att de tydligen blev lite blåaktiga. Här finns en länk med mängder av berättelser om användning av KS. Det finns även FB-grupp som heter Kolloidalt Silver 2.0 med snart 12.000 medlemmar om man vill ha mer berättelser ur verkligheten.

Mer information och länkar till studier
Länk
Länk

silver
Jag använder och säljer KS i form av rent KS i en-liters och fem-liters förpackning, silversalva samt silverliniment. Kontakta mig gärna för mer information och priser.

 

Tänk på HAS:en

Det finns tre beteenden som de flesta av oss har en tendens att slarva med inte bara till häst utan genom hela dagen. Kan man komma till rätta med dem kan mycket vara vunnet i form av hälsa och hållbarhet. Beteendena är tyvärr ofta väldigt befästa så det gäller att bli påmind igen och igen och igen. För att påminna mig själv på ett enkelt sätt kom jag på formeln HAS – som står för hållning, andning, spänning.

  • Hållning – Har du tänkt på hur en bebis sitter? Rak i ryggen som en fura.  I den positionen är tyngdpunkten centrerad, ryggraden och dess vävnader har maximalt stöd och kraften är jämnt fördelad. Så fort vi sjunker ihop eller lutar oss åt något håll kommer tyngdpunkten förskjutas och påverka vävnaderna på ett eller annat sätt.

Exempel:
Stå på golvet med god hållning och ta, förslagsvis en liter mjölk, och håll den på rak arm rakt över huvudet. Nu är tyngden centrerad och bärs upp av hela kroppen. Det känns nästan som att man skulle kunna stå hur länge som helst. Sänk nu armen en bit och håll, fortfarande på rak arm, tyngden snett utanför kroppen. Nu är tyngdpunkten flyttad och stöds inte längre av hela kroppen. Nästan omgående känner man av mjölksyra i axeln som nu är den kroppsdel som får bära hela tyngden.

Liknande händer när vi sjunker ihop och tappar fram axlarna. Vissa vävnader får jobba mycket mer än andra för att vi inte ska trilla ihop helt. Om vi sen betänker att vi med muskelkraft måste lyfta huvudet (som väger mellan 3 – 4 kg) för att kunna se framåt är det inte konstigt att vi förr eller senare får bekymmer i nacken. Dålig hållning ger också ett sämre rörelseomfång samt orsakar onödig påfrestning på exempelvis diskar i ryggraden.

  • Andning – Många av oss har en tendens att andas ytligt högt upp i bröstkorgen. Den typen av andning skapar spänningar i magmuskler och diafragma. Dessutom ger det sannolikt en sämre syretillförsel till kroppen. Ibland när vi koncentrerar oss eller är nervösa så blir det många gånger ännu värre. Försök att släppa spänningen och andas lite djupare. Om midjemåttet i byxorna inte tillåter detta är det dags att gå upp en storlek alternativ börja röra på sig mer. Utrustning är som sagt till för att förbättra förhållanden, inte försämra.
  • Spänning – Känn efter i kroppen, finns det spänningar någonstans där det inte ”behövs” just nu? Många har exempel ofta en tendens att dra upp axlarna i tid och otid. Om du inte behöver ha axlarna uppe vid öronen, släpp ner dem. Konstant spänning är aldrig bra och förr eller senare brukar det leda till smärttillstånd.

Känn efter och tänk ofta på HAS:en – både på marken och på hästryggen. En bra HAS gynnar individen i välbefinnande, hållbarhet och prestation framför allt på lång sikt. En skada orsakad vid ett enstaka tillfälle kan man ofta rehabilitera. Man vet vad som orsakade skadan och kan därför enkelt undvika momentet. Det lilla konstanta nötandet kan istället skapa mer långvariga problem som smyger sig på men gärna tilltar i styrka. Man förstår inte orsaken till problemet och hamnar därför lätt i en ond cirkel. Genom att vara medveten om och ofta korrigera sin HAS ökar man sina förutsättningar att slippa den typen av problem.

Förutom att ha en förebyggande effekt så är de också så klart prestationshöjande att ha bra koll på HAS:en. En god hållning ger bättre styrka och balans, en fri andning ger bättre förutsättningar för syresättning och att spänna sig på ”fel ställen” påverkar bland annat motorik och energiåtgång. Massa fördelar med andra ord. Lycka till!

Hasen

 

 

Equiband på islandshäst

Ibland får jag frågan om Equiband även funkar på islandshäst. Absolut gör det det! För att förklara på bästa sätt så har jag bett en kund/vän att gästblogga här om sina erfarenheter av Equiband på sina islänningar. Varsågoda!

Hej!
Jag har fått äran att ”gästblogga” här hos Care of Ewards. Jag heter Susanne och är en helt vanlig hobbyryttare med ett gäng islandshästar hemma på gården. Mitt mål med hästarna är först o främst att de skall må bra och tycka ridning/ träning är roligt. Ridmässigt vill jag ha mjuka lösgjorda hästar som bär sig själva i god form med taktrena gångarter. Det är lättare sagt än gjort speciellt när det gäller hästar med fem växlar!  I somras började Kveikja, en av mina hästar bli fasligt tjurig över samlande arbete, ville springa ifrån det och det kändes bara inte rätt, något var fel – igen. Hon har två gånger tidigare behandlats av equiterapeut samt kiropraktor på två olika kliniker, båda har hittat en låsning i länden – som också behandlats. Jag har alltid trott att det var mitt fel eftersom jag är sned i kroppen…

Med tips från en dressyrtränare valde vi den här gången att åka till en Osteopat istället. Både Kveikja och Jag! (Jag själv visade mig ha låsningar längs hela höger ryggsida men det förtäljer kanske inte just den här historien). Osteopaten identifierade låsningen i länden men sökte lite djupare än så och det visade sig att Kveikja hade en inflammation i en bursa i höger baklår, i andra änden av den muskel som  ”låst sig” uppe i länden. Muskeln hade alltså försvarat sig genom att bli tight och i alla år har hon därmed använt sina bakben olika för att kompensera. Efter behandling av inflammationen försvann problemet i länden, men det syntes en tydlig skillnad i musklerna på höger resp. vänster sida rumpan. Hur skulle jag få henne att använda bägge bakbenen lika mycket efter så många år av inlärt felaktigt rörelsemönster? Eftersom jag sökte hjälp av Viveca med efterbehandling och massage så kom det sig att jag snubblade på Equiband. Jag bestämde mig för att testa…

Det har bara gått två månader med banden men jag märker redan skillnad på Kveikja. Jag rider med banden under den aktiva delen av ridpassen, men värmer upp och varvar ner utan dom. Både i paddocken och på uteritt gör dom skillnad i bärigheten! Kveikja har aldrig haft riktigt lätt för tölten, hon har alltid behövt ett stöd i tygeln och arbete med halvhalter/drivning. Hon har alltid rollat, dvs blandar in galopptakt för hon inte orkar i högervarvet i tölten och hennes form har varit väldigt hög med rumpan hängande efter och med sänkt rygg. Men med equibanden på så kan hon till och med tölta på lång tygel! Hon bär sig således helt själv eftersom hon nu får med sig rumpan och rollningarna är nästan ett minne blott. Målet är att hon skall bli jämnare musklad och stark så hon bär sig själv i en god form även utan banden som påminnelse. Men vi har lång väg att gå för att bygga upp den styrkan!

Kveika 1

Kveikja har även fått jogga bredvid cykeln med equibanden på, där har jag själv svårt att se hur de påverkar henne, men förhoppningen är att de skall stärka överlinjen utan att ha en ryttare att bära upp. När det inte är vinter med snö och is så cyklar vi ganska ofta, tycker det är en trevlig motionsform för oss båda. Jag har även testat banden på vår ena vallack, både i longering och vid ridning. Han längde överlinjen bättre i longeringen men tog det i övrigt med ro. När han reds med banden blev han ordentligt stressad men vilken skillnad i hur bakdelen hängde med! Han satte under sig på ett sätt jag aldrig sett honom göra tidigare! Men med honom kommer jag få ta invänjningen vid ridning mycket långsammare eftersom han är så lättstressad. Han har svårt att bygga ryggmuskler och vi har inte riktigt kommit åt det problemet tidigare. Nu hoppas jag kunna återkomma om ett halvår med en rapport om betydligt finare filéer längs ryggen!

kveika 2
Även traven har förbättrats med bandens hjälp!

Jag är verkligen nöjd med equiband och hur de hjälper mig att stärka hästarna. De är lätta att hantera, på uteritt knäpper jag dom bara över ryggen bakom sadeln i väntan på rätt läge att använda dom. För att koppla loss dom behöver jag inte ens sitta av hästen! Enkelt och effektivt – värt varenda krona!

MVH Susanne, http://kveikja.wordpress.com

Styrka och rörlighet för ryttare

Även ryttaren kan må bra av lite nytt tänk vad gäller hållbarhet, prestation och välmående. Både för ekipagets och sin egen skull.

Fysiska förutsättningar
Tidigare i bloggen har jag tagit upp att hästen kan ha exteriöra förutsättningar som gör att vissa rörelser kan begränsas. Hur är det med ryttaren? Kan hans eller hennes fysiska förutsättningar skapa liknande svårigheter eller obalanser? Absolut! Vi ser alla olika ut och det är få av oss som är helt liksidiga eller rör oss i ”perfekt balans”. Frågor man bör ställa sig är:

  • Har jag några ojämna fysiska förutsättningar?
  • Påverkar mina fysiska förutsättningar ridningen?
  •  Kan jag göra något för att förbättra mina fysiska förutsättningar?

Min rekommendation är att man söker upp en osteopat, naprapat eller massageterapeut som kan hjälpa till att kartlägga förutsättningarna. Det kan röra sig om benlängdsskillnad, rotationer i bäcken eller ryggrad, muskulära obalanser mm som gör att man helt omedvetet påverkar hästen snett från sadeln. Vissa av dessa förutsättningar kan man göra något åt, andra inte. I vilket fall som helst, ju fler av sina egna svagheter man är medveten om, desto mindre risk att hästen får lida för dem. Be gärna att få med dig dokumentation på dina obalanser. Det är inte alltid solklart med en gång hur de påverkar din ridning och då kan det vara bra att ha något att återkomma till om det skulle uppstå problem.

Kondition
I tidigare inlägg om konditionsträning har jag även tagit upp hur ryttaren kan tjäna på att förbättra sin kondition, det kan du läsa om här.

Styrketräning
De moment som ingår i ridning och stallarbete ger ökad styrka i vissa muskelgrupper. Tyvärr är de alltför ofta ensidiga och utförs med tvivelaktig teknik vilket innebär att de snarare skapar obalans och slitage än kvalitativ styrkeökning. De flesta ryttare är relativt starka i ben, armar och bröst (insida lår kan trots att de är starka även vara ”sköra”, återkommer till detta). Vad man behöver träna upp är framför allt styrkan i bålen (mage och rygg) för att balansera upp och ha en stark bas som:

  1. Kraft och rörelse kan utgå ifrån.
  2. Tar emot kraft och rörelse.
  3. Ger förutsättningar för god balans.

Exempel:
En tennisspelare har styrketränat ben och armar men glömt att träna bålen. När han ska ta mot bollen från motståndaren kommer han att vika sig i sidan när bollen når honom. Detta för att han saknar styrka i bålen som kan ta emot och bromsa kraften som träffar hans rack. När han ska slå iväg bollen får han också problem. Skuldran och armen har ingen stabil grund att utgå ifrån, därför blir slaget ”sladdrigt” och okontrollerat.  För spelaren innebär detta så klart försämrad prestation men även försämrad hållbarhet då detta sätt att spela på ökar slitaget på inblandade vävnader.

På liknande sätt behöver ryttaren styrka i bålen för att fördela, balansera och ge kraften en stabil utgångspunkt. Förutom bålen så behöver ryttare även styrketräna övre delen av ryggen, insida/utsida lår samt rumpan för bättre muskulär balans i överkroppen samt kring höfterna.

Bilderna nedan visar hur kroppen beter sig om den har, respektive inte har styrka i bålen. Övre bilden visar hur enkelt det är luta sig åt sidan och ändå behålla höfterna raka om man har tillräcklig bålstyrka. På nedre bilden orkar inte vänster sida hålla emot vilket även leder till att kroppen kompenserar svagheten genom att förskjuta vikten, dvs putta ut höften åt vänster. En världskänd europeisk dressyrryttarinna tränar mycket styrketräning och har beskrivit det som att är hon stark och stabil i kroppen så ”minskar det informationsbruset till hästen”. Jag tycker att det är en bra förklaring och ser man på bilderna nedan så blir det ganska klart.
bild (8)
bild (9)
Inte så tjusiga kanske men ni fattar principen ;-)

Lovade ju att återkomma till ryttarens muskler på insida lår och varför dessa även är ”sköra”. I skrivande stund (20 februari 2014) är hela ridsport-sverige välinformerade om Rolf-Göran Bengtssons problem/skada i ljumsken, dvs insida lår. Han är dock inte ensam ryttare om detta problem. Som sagt så använder vi ryttare dessa muskler en hel del. Dock är det i ett relativt utsträckt läge, vilket ökar risken för skador samt även många gånger mer eller mindre statiskt. Det kan bli stora påfrestningar vilket kan leda till skador. För att undvika detta behöver man träna dessa muskler med högre intensitet än vad de utsätts för på hästryggen. Detta gäller all typ av tävlingsverksamhet, för att vara på topp på banan så behöver kroppen utsättas för högre påfrestning under kontrollerade träningstillfällen än vad de gör vid tävlingstillfället. Detta har jag illustrerat tidigare i ”träningstriangeln” och här kommer en påminnelse.

bild (1)
Ganska enkel att förstå hoppas jag. :-)

Är ju som säkert noterats förtjust i schematiska bilder så här kommer en till när jag ändå är igång.
Till blogg
Om maxprestation alltid sker på tävling är risken stor för skador eftersom det mer eller mindre alltid handlar om snabba beslut, pareringar och ”rörliga förutsättningar”. Som synes så är det mycket mindre skaderisk om maxprestation sker på träning då det oftast handlar om mycket mer kontrollerade förutsättningar. Detta ger ett mycket större utrymme för att klara tävlingssituationen på ett bra, preciserat och säkert sätt.

Rörlighet
Till skillnad från många andra idrotter är ryttarens position relativt statisk under träning och tävling. Lägger man dessutom till att många spänner sig i axlar eller rygg är det inte konstigt att det leder till rörelseinskränkning och stelhet. Vad ryttare kan ha nytta av är att öka rörligheten i:

  • Bröstmusklerna – Det mesta vi gör till vardags, i stallet och till häst gör vi med armarna framför kroppen. Detta innebär att bröstmusklerna arbetar i ett förkortat läge och behöver stretchas med jämna mellanrum för att inte tappa sitt rörelseomfång. Förkortade bröstmuskler leder till försämrad rörlighet i både nacke och bröstrygg.
  • Bröstryggen – Dålig hållning och starka, korta bröstmuskler gör att musklerna i bröstryggen blir svaga och dessutom får arbeta statiskt i ett uttänjt läge. Detta leder till spänning, ytterligare svaghet och många gånger även smärta. Dessa muskler behöver både styrketräning och stretch.
  • Höfterna – Positionen till häst gör att höftböjarna och höftens sk utåtrotatorer (sitter mellan korsbenet och höftknölen) ofta blir förkortade. Eftersom höfterna/bäckenet är en viktig kontaktyta för kommunikation och rörelsekraft är det önskvärt som ryttare att ha god rörlighet här. Ryttare som börjar stretcha höftböjarna upplever ofta att de kommer ner i sadeln mycket bättre. Korta höftböjare drar överkroppen framåt och ökar man längden i dessa blir det lättare att sitta upprätt.
  • Insida lår – Till häst får dessa muskler arbeta i princip helt statiskt och dessutom ganska mycket. Om man gör ett längre riduppehåll och sen sätter sig på en häst som ”behöver mycket ben” så får man detta klart för sig dagen efter om inte förr. Jag skulle säga att muskler som ansträngs framför allt statiskt är i störst behov av stretching då de jobbar i lite ”sämre förutsättningar” både omfångsmässigt och mjölksyremässigt.

För att komma igång med styrketräning är det nog i ärlighetens namn bäst att ta sig till ett gym och få ordentliga förutsättningar och instruktioner men stretching kan man klara tillräckligt bra på egen hand med enkla hjälpmedel. En bok jag kan rekommendera är:
stora-stretchboken
Köp här

Den beskriver på ett enkelt och tydligt mängder med bra stretchtekniker och är välinvesterade slantar tycker jag.

I senaste numret av Ridsport (nr 3 2014) så kan man läsa mer om ljumskskador på ryttare samt lite styrketränings- och stretchtips.