Equibodybalance = hästens ”grovfoderanalys”

Ska jag komplettera med kraftfoder? Behöver min häst extra vitaminer? De flesta hästmänniskor har antingen någon gång fått frågan eller ställt den till sig själv. Svaret är för de flesta givet och för andra säkert svårtolkat eller kanske till och med tråkigt. Men ändå. Det finns bara ett svar på frågan. Vad säger grovfoderanalysen?

Via grovfoderanalysen får man svart på vitt om något behöver kompletteras och i så fall vad. Därefter börjar man fundera över olika kraftfoder för att sist eventuellt toppa med tillskott. Innan man har koll på vad hästen får i sig via grovfodret är det ingen ide´att börja laborera med kraft- och/eller tillskottsfoder. Det går, men det blir sällan bra och det är omöjligt att ha full koll på vad hästen får i sig eller vad som felar. Som att famla i blindo och hoppas på det bästa. Känns inte helt genomtänkt om du frågar mig. Nej, först ser vi till att ha en ordentlig, analyserad bas och sen bygger vi på. Finns det något annat vi kan applicera samma kloka tänk på när det gäller hästarna? Ja, definitivt!

Jag vill med inlägget belysa att jag anser att många faktiskt famlar i blindo när det gäller förbättra hästens prestation eller försöka komma tillrätta med dess eventuella svagheter/oliksidigheter. Och priset vi och hästarna får betala för detta är  många gånger frustration, missförstånd samt försämrad hållbarhet. Så låt oss börja med att bygga en bas…

pyramid

1 – Balans, bärighet och avspändhet.
Utan dessa tre grundstenar anser jag det i princip helt meningslöst att försöka få till något kvalitativt arbete med hästen. Att kräva någon form av prestation är snudd på elakt och att försöka lära den något tekniskt nytt är waste of time. Kort och gott, om hästen saknar någon av dessa så är det här man till största del bör befinna sig i träningen tills det funkar. Problemet är bara att många vet inte ens om att det inte funkar…

Steg 1 – Analys. Dvs hur tar man reda på om hästen kan röra sig avspänt med balans och bärighet?
Min variant kallar jag Equibodybalance och det är ett fantastiskt verktyg för ändamålet. Metoden går ut på att utvärdera hur hästen klarar sig på egen hand. Finns balans? Finns bärighet? Hur bär den sig? Var rör det sig? Var rör det sig inte? Hur löser hästen sina rörelseinskränkningar? Och kan den slappna av i arbetet så den får ”tillgång” till hela sin kapacitet? Oavsett om man väljer att använda min metod eller någon annan så behöver man titta på hästen så fri från påverkan som möjligt. Dvs så lite utrustning som möjligt och naturligtvis ingen på ryggen som hästen behöver förhålla sig till eller få ”hjälp” av. Det är då man får en sann bild av hästens grundförutsättningar och vad som behövs förbättras. På ca 10 minuter kan man få en mycket bra bild av vad hästen behöver hjälp med.

BB Cordelia

Steg 2 – Träning. Dvs metoder för att förbättra balans, bärighet och avspändhet

Balans
Som sagt, många vet inte ens om att hästen har dålig balans i ett eller båda varven och man försöker helt enkelt lösa det man upplever som problematiskt efter bästa förmåga. I många fall blir det (vilket inte är så konstigt) en lösning som betyder stark innerskänkel och stum, ofta ledande, yttertygel. Detta ger hästen något att både luta sig mot och ”hänga” sig i vilket så klart kan förbättra balansen….tills man släpper.. Men inte vill man väl som ryttare sitta och hålla balansen åt 500 kg häst? Nä, roligare kan man allt ha. Dessutom gör denna abrovinsch att det blir svårt för ryttaren att sitta rakt över hästen. Man blir sned, låst och trött i kroppen. En sämre ryttare helt enkelt…

Så hur gör man då? Hur hjälper man hästen att förbättra sin balans? Inom hästvärlden så tror jag att vi många gånger tänker att vi vill ”hjälpa” hästarna och med starka ben, hjälptyglar, inspänning och mycket drivning (fart) försöker vi lösa problemen. I min Equibodybalance så har jag valt att tänka tvärtom, dvs på samma sätt som man förbättrar balansen på humansidan. Jag utmanar balansen helt enkelt och ger hästen varken stöd eller fart.

Vill man förbättra balansen…
ice-skating-safety-for-kids
Måste man släppa taget…
SS-ice-skating-child-snow-300x300

Rent motoriskt (balans är motorik i allra högsta grad) så kan det endast skapas sk muskelminnen om musklerna själva får hålla balansen – vilket de inte gör så länge någon håller i…

Bellman

Och OJ vad det funkar bra! Det krävs inte många gånger innan hästen har förbättrat balansen radikalt, vilket man också ofta tydligt känner i ridningen. När hästen blir bättre på att hålla sin egen balans blir det mer och mer utrymme för ryttaren att ägna sig åt teknik, sin egen sits och finlir.

Bärighet
Om inte hästen kan bära sig själv med stark, rörlig rygg samt en biomekanik som lämpar sig för voltarbete så anser jag att man bör begränsa detta arbete under ryttare tills den klarar det. Jag är tämligen säker på att väldigt många ”oförklarliga” ledinflammationerna beror på svaga och ofullständiga rörelsekedjor. Detta kan översättas till en kombination av; orörlig, sänkt, svag rygg, dåligt undertramp samt rörelsebegränsade bogar och hals. Precis som med balansen finns på sina håll en utbredd inställning om att hästen skall justeras genom ridning till bärighet (även att alla hästar och ”allt” kan ridas loss hör man lite då och då och nej, big no-no på den) men varför då? Är det inte bättre om hästen lär sig bära sig själv INNAN någon sätter sig upp? Och varför skulle det vara lättare för hästen att komma till bärighet med ca 50 – 80 kg på ryggen om den inte ens kan bära sig själv funktionellt?

Även här är Equibodybalance ett ypperligt verktyg. Man ser direkt om varje kroppsdel bidrar som den ska till en väl fungerande rörelsekedja samt var man behöver göra insatser för att hjälpa hästen. Väldigt vanligt är bakben som skjuter på istället för att trampa in under och lyfta upp. En rygg som inte kan förmedla kraft och rörelse hela vägen genom kroppen fram till övergången mellan rygg- och halskotor. I samma område saknas det också ofta lämplig ”bärighet” som i sin tur låser bogar och hals. Voltarbete i detta läget är otroligt slitsamt för framför allt de nedre lederna i frambenen och att försöka forcera fram någon ”snygg form” utifrån med inspänning eller stum/hård hand hjälper INTE (Tro mig jag försökte ihärdigt när jag var 20 år, tävlade 1,40 och trodde jag kunde allt. Kotledsinflammationer kom som på löpande band och jag tyckte jag hade otur. Hmm…not.)

För att justera hästarnas biomekanik använder jag mig också av Equibodybalance och då tillsammans med Equiband. Med dessa verktyg kan man förbättra aktiviteten i bakbenen, frigöra ryggen genom att aktivera bukmusklerna samt hjälpa hästen att hitta ”rätt” muskler att bära hals och huvud vilket frigör bogar och resten av framdelen. Vissa hästar kan behöva några gånger på sig men på de flesta ser man stor skillnad redan efter 20 – 30 min. För flera hästar har detta varit nyckeln till lyckad rehab och för ännu fler en vändning mot prestation istället för skador.

Avspändhet
För att se om en häst är avspänd behöver man knappast nån särskild metod. För att få den avslappnad kan det däremot vara bra att ha en taktik. Vad behöver du själv för att känna att du kan jobba avspänt? Kanske en lugn, tydlig och fokuserad arbetsledare som vet vad som ska göras? Kanske tydliga, enkla instruktioner (signaler) som kommer en i taget så du hinner tolka, förstå och utföra? Kanske lugna tillrättavisningar när det blir tokigt och beröm när det blir rätt? Låter som en drömarbetsplats om du frågar mig och med dessa förutsättningar är det lätt att känna sig avspänd, trygg och växa med uppgiften. I min värld är det ingen skillnad för hästen och det är så jag tänker när jag jobbar med Equibodybalance. När hästen slappnar av får den tillgång till sin kropp och rörlighet och jag får tillgång och utrymme till att börja förbättra den.

Carmen klapp

När hästens ”grovfoderanalys” är klar och man har verktyg att bygga en stadig bas för hållbarhet och prestation kan man börja jobba sig uppåt i pyramiden med kvalitet i arbetet. Att krångla runt i trean och hoppas komma till fyran utan en fungerande bas kommer inte att leda till någon träningsglädje för varken häst eller ryttare. Inte heller finns det några genvägar, man kan inte få bättre balans i 500 kg genom att byta bett. Det är hands on i grundbygge helt enkelt. Men vad gör det när det är så roligt!

Equibodybalance är överlägset det roligaste och mest givande jag gjort under alla mina år med hästar. Jag delar mer än gärna med mig av mitt tänk och vill du också lära dig hur du kan utvärdera och hjälpa hästen med Equibodybalance och Equiband finns det privatlektioner, clinics och workshops. Välkommen att höra av dig för mer information!

Förtydligande – jag menar så klart inte att man absolut inte ska rida hästen förrän den rör sig avspänt i perfekt balans och bärighet. Vad jag menar är att om inte den grunden fungerar så är det meningslöst att KRÄVA något av den, sitta och mala på volter eller förvänta sig några vidare framsteg i pyramidens 3 eller 4. Många gör det ändå med varierande resultat men tänk vilka resultat man skulle kunna få med samma häst om basen satt som en smäck😉

carmis

 

Frisk rygg vs. funktionell rygg

”Hej, jag vill gärna att du kommer och tittar på min häst för det är nåt som inte stämmer. Vi har varit hos veterinär och dom hittade inget. Ryggen är också kollad och den är frisk.”

Så här låter det titt som tätt och när jag väl träffar hästen så hittar jag ofta tillstånd i ryggen som är bidragande orsak till problemen. Att hästen är frisk i ryggen behöver alltså inte betyda att där inte finns bekymmer. Hästens rygg behöver vara både frisk och funktionell för att hålla sig problemfri. Det är först då vi har en häst som kan prestera.

DSC_0002

Innan jag går vidare på vad jag bedömer som funktionell rygg vill jag snudda vid ämnet röntgen. Personligen tror jag att många hästägare tar lite för precisa beslut baserat på röntgenfynd (alternativt avsaknad av dessa). Det är tyvärr inte riktigt så enkelt. Jag var på Horses Inside Out konferens i våras och där hade Dr Renate Weller en föreläsning om bland annat röntgen och hur hon tolkar olika fynd. Eller kanske framför allt hur SVÅRT det är att avgöra om fynden är relevanta för hästen och dess fortsatta karriär. Ett fynd behöver inte betyda att det har stor betydelse och inget fynd behöver inte betyda att där inte finns något som kommer ha stor betydelse. Fundera gärna på det en stund. Vidare sa hon att ska man verkligen göra en riktig röntgenundersökning behöver man ta uppemot 150 plåtar för att få med alla vinklar och vrår. Och så tolkning på det. Inte helt enkelt alltså. Hon nämnde också några intressanta siffror men jag har ingen länk på studie på dessa (ni får helt enkelt tro mig eller ej) Av hästar som hade ryggproblem fann man även att 70% hade hälta och på hästar med hälta hittade man ryggproblem på 32% av hästarna.

Högst intressant alltså att se till att hästen har en frisk och funktionell rygg. Och hur definierar man då det? Ja, frisk skulle man väl kunna kalla en rygg som saknar skada och/eller andra sk patologiska (sjukliga) tillstånd. När det kommer till funktionell rygg så finns säkert personliga tolkningar av det men det jag vill se hos hästarna jag träffar är:

  • Passiv rörlighet i ryggraden – Detta innebär att ryggraden har viss svikt samt rörlighet ”uppåt” och åt sidorna vid provokation. Det här kollar jag med hjälp av rörlighetstester när hästen står uppställd.
  • Aktiv rörlighet i ryggraden – Detta innebär att hästen själv kan/väljer att utnyttja sin fulla rörlighet på egen hand. För detta använder jag mig av min metod Equibodybalance vilket är ett fantastiskt verktyg för att utvärdera hästen i rörelse. Jag tittar på om hästen kan länga hela överlinjen obehindrat, hur den använder huvud och hals, hur den kan böja ryggen i sidled och rotation samt många fler parametrar. Om det finns rörelseinskränkning någonstans kommer det förr eller senare få konsekvenser för hästens hållbarhet.
  • Oömma muskler i ryggen – Vid palpation bör hästen helst vara helt oöm i ryggen. Muskler kan bara försvara sig genom att dra ihop sig och en ihopdragen muskel i ryggen ger rörelseinskränkning vilket ger konsekvenser för rörelsemekaniken. I vissa fall kan det upplevas som hästen låser hela överlinjen. Vid ömhet i ryggen ber jag alltid om att få kolla sadeln. Sadeln är ofta bidragande orsak till ryggproblem och jag ser till exempel ofta sneda sadlar där snedheten stämmer överens med hästens bekymmer. Dessa snedheter hittar jag på nya, gamla, dyra, billiga, nyomstoppade och även helt nyutprovade sadlar.
  • Elastiska muskler i ryggen – Elastiska muskler ger hästen utrymme att fullt utnyttja sin rörlighet.
  • Liksidiga muskler i ryggen – oliksidighet ger alltid större eller mindre dysfunktion vilket påverkar hur hästen använder resten av kroppen och därmed även hållbarhet och prestation.

Naturligtvis tittar jag även på hur resten av hästen ser ut och fungerar och behandlar det som behövs med kombinationer av Biolight, Djupvåg, massage, stretching, kinesiotape och mobilisering. Slutligen behandlas hästen även i rörelse med hjälp av Equibodybalance, oftast tillsammans med Equiband, som gång på gång visar sig ge fantastiska resultat. Vid behov gör vi upp en längre behandlingsplan där hästägaren även får lära sig att behandla hästen med Equibodybalance på egen hand.

Med lite vilja kan man säkert tolka detta som att jag är kritisk till veterinärernas bedömning eller att jag tycker att man ska kontakta mig eller annan terapeut istället för veterinär men det menar jag definitivt inte. Det är helt rätt väg att först låta en veterinär gå igenom hästen när man misstänker problem i rörelseapparaten. Och när veterinären har uteslutit skador, inflammationer eller andra patologiska bekymmer kan man gå vidare för att få igång eller återställa funktionen i ryggen.

DSC_0135

Avslutningsvis så kan det så klart även vara läge att kolla igenom hästens ryggfunktion efter konstaterad och utläkt skada. Inte sällan har funktionen påverkats negativt eller kanske rent av varit en utlösande faktor till det uppkomna problemet. Eller ännu bättre, tänka förebyggande och boka in regelbundna behandlingar för att hålla ryggen frisk, funktionell och stark.

 

Hur man stärker hästens rygg

Equiband – en quickfix?
Jag möts ibland av påståendet att Equiband skulle vara någon form av quickfix men inget kunde vara mer fel när det gäller detta fantastiska verktyg. Låt mig få förklara närmare.

Stabil och rörlig rygg är en stark och hållbar rygg
För att få grepp om hur man stärker hästens rygg behöver man först förstå hur den är uppbyggd samt vilka förutsättningar som finns för stabilitet och styrka. Tittar man rent strukturellt på skelett, leder, rörlighet och stabilitet i ryggen så ser man genast att rörligheten är begränsad och att stabiliteten för att bära något på ryggen är så gott som obefintlig.

skeleton2

Ändå sitter vi där och försöker få hästen att både prestera och vara hållbar. En del lyckas bra med detta, andra sämre. Vad är det då som skiljer? Vad är det som krävs för ett långt hästliv med välfungerande rygg? I mångt och mycket handlar det om att få hästen att använda rätt muskler för rätt ändamål. Vårt jobb som ryttare/tränare är att hjälpa hästen med detta vilket jag vill påstå är svårare än vad många tror.

För att skapa rörelse – men faktiskt främst för att stabilisera ryggen – har hästen mängder med muskler. Här tar jag upp några som är särskilt intressanta i sammanhanget.

muskler rygg

Längst upp har vi de sk multifiderna. De sitter på sidan av ryggraden och har som främsta uppgift att stabilisera ryggraden i sidled (bilden visar uppifrån). De är uthålliga och fungerar utmärkt för sin uppgift men på grund av sin placering så har vi inte så stor nytta av dem när vi belastar ryggraden uppifrån.

I mitten visas longissimus dorsi (långa ryggsträckaren) Det är en stor muskelgrupp som helst ska arbeta dynamiskt för den blir lätt trött, spänd och öm av statiskt arbete. När hästen aktiverar denna muskelgrupp utan en föregående stabilitet på ”rätt ställe” sänks ryggen vilket givetvis innebär att både prestation och hållbarhet påverkas drastiskt.

På bilden längst ner har vi rectus abdominis (raka bukmuskeln). Vill man få hästen att flexa/höja och stabilisera ryggen i en bärande form är det denna muskel hästen behöver aktivera. Så ”enkelt” är det. När hästen använder bukmusklerna för att stabilisera ryggen kan longissimus dorsi och andra muskler i ryggen befrias från statiskt bärande och man har fått förutsättningar för dynamiskt, stärkande muskelarbete. Detta är en grundförutsättning för en hållbar och presterande häst.

För att ytterligare beskriva tänkte jag (min vana trogen) rita och berätta vad som händer med och utan aktiva bukmuskler samt hur vi kan styrketräna hästens rygg på hög nivå.

På första bilden en häst rakt upp och ner utan belastning uppifrån och utan aktivitet i bukmusklerna.

bord1

På nästa bild har någon satt sig på och försöker förtvivlat få ihop hästen. Problemet är att hästen har inte ”hittat” sina bukmuskler och ryttaren klarar heller inte kommunicera till hästen var aktiviteten behöver ske. Av tyngden och aktiviteten/sammandragningen i ryggmusklerna pressas ryggraden neråt. Den sänkta ryggraden påverkar också ledernas rörlighet negativt så förutsättningar för både böjning i sidled samt rotation minskar. Detta kan till och med ibland upplevas som att hästen är ”låst”.

bord2

Nästa bild beskriver vad som händer när bukmusklerna aktiveras och ryggraden stabiliseras i bärande läge. Ryggmusklerna kan börja skapa rörelse och förutsättningar för rörlighet i lederna är tillbaka. Flexion/extension, böjning i sidled samt rotation är åter fullt möjligt.

bord3

På sista bilden visas maximal styrketräning för ryggen. Bukmusklerna stabiliserar bäckenet vilket i sin tur ger en stabil ländrygg. Hästen trampar under sig och tar mycket vikt på bakdelen. När ryggmusklerna aktiveras i detta läge kommer framdelen upp och musklerna får rejäl styrketräning med konstruktiv, god teknik. Om inte bukmusklerna har stabiliserat bäckenet kommer det istället bli en kraftig ansträngning för ryggen med dåliga förutsättningar för lyft av framdelen samt destruktiv teknik. Fundera gärna på hur detta kan påverka hästens teknik över hinder eller i hög samling.

bord4

Equibands huvudsyfte är att aktivera bukmusklerna för att stabilisera ryggraden samt påverka hästens biomekanik för styrka och hållbarhet. Inga hovar ingen häst brukar det heta men utan rygg blir det inte heller mycket till häst. En av fördelarna med Equiband är att det kan användas både för arbete från marken och i ridning.

magband

Men visst finns det annat man kan ta till för att få hästen att runda överlinjen. Pessoaselen får jag ofta som förslag och ja, för vissa hästar funkar den att runda överlinjen men det säger inget om bukmusklerna och det är dom vi behöver aktivera för att hjälpa hästen på lång sikt.

bord5

Här har jag böjt ihop min häst med fin rundad överlinje men jag har ingen aning om buken är aktiverad eller ej och när jag släpper kan jag lika gärna vara tillbaka på ruta ett. För att vi ska veta om hästen använder rätt muskler för rätt uppgift behöver vi se och gärna känna det utan vår ”hjälp”. Det är endast när hästen för egen maskin använder sina muskler som nya sätt att bära sig banas in. Jag brukar därför råda att arbeta hästen utan inspänning när man använder Equiband. Det är endast då du får ett riktigt svar på hur hästen använder sin kropp.  Equiband hjälper alltså hästen att hitta rätt muskler och när vi sen fasar ut det så har hästen lärt sig att hitta rätt även utan banden.

Equiband är därför ingen quickfix, snarare tvärtom. Jag skulle vilja säga att det är som att unna hästen ett tio-kort på gymmet med PT. En verklig investering för lång hållbarhet med andra ord.

Equiband finns att både köpa och hyra hos Care of Ewards. Kontakta mig gärna för mer information. Det finns också mycket mer att läsa här på bloggen om vad som händer i kroppen när man arbetar hästen med banden och för de som vill se en video som tydligt förklarar det ovan nämnda så rekommenderar jag denna:

 

Under hästens skinn

Obs! Kan eventuellt innehålla känsliga bilder.

Julafton förra året kom tidigt för min del. Det började med en bild på facebook och slutade med att jag trött men överlycklig under sammanlagt sju timmar fick SE och KÄNNA vad jag stått och palperat och behandlat från utsidan under alla år. För många säkert makabert och otänkbart men för mig som terapeut gick en dröm i uppfyllelse!  För er som undrar kan tilläggas att allt skett enligt ordning. Hästen är slaktad till sk husbehov och till stora delar uppäten av familj, hundar och katter.

Helbild

Hur som helst, jag tänkte att det säkert finns fler än jag som är intresserade så därför blir det här ett blogginlägg. (ber på förhand ursäkt för att bilderna inte är så ”snygga”. Det va ett tunga och kladdiga timmar och inte alls så snyggt och ordnat som det är i anatomiböckerna. Så här ser verkligheten ut helt enkelt och den är ju inte alltid så tillrättalagd alla gånger😉

När jag kom hade de redan tagit ut alla tarmar och organ men varit snälla och sparat hjärtat och lungor. Hjärtat på en vanlig häst väger runt 3-4 kg (vi antar att det gäller hjärtat på bilden) vissa fullblod kan ha hjärtan på upp till 6 kg och en av världens snabbaste galoppörer Secretariat antas ha haft ett exeptionellt stort hjärta på runt 10 kg, dvs ca tre gånger större än det på bilden = hade fyllt nästa hela skottkärran.

Helhjärta

Som jag tidigare beskrivit så är hästar extrema atleter. De har en makalös syresättningsförmåga vilket är en förutsättning för långvarigt arbetet med hög intensitet. När en vältränad galopphäst går för fullt forsar det ut blod genom aortan som skulle kunna fylla ett 180 liters badkar på 35 sekunder. En vältränad man behöver 6 minuter för samma bedrift. Zzzzzzzz…. ;D

aorta

Samma gäller luftintaget. När en vältränad galoppör drar in luft motsvarar suget en normal dammsugare och skulle därmed blåsa upp ett ballong på 180 liter på 8 sek. Förutsatt att inte en nosgrimma sitter knas och täpper till vill säga…

Luftrör

Eftersom huvud och hals inte heller fanns kvar så började jag med att ta mig an bogen. Målet va att ta mig in till så många leder som möjligt. Jag hade förhoppningar om att kunna skala av muskel för muskel men det var bara att glömma. Allt sitter verkligen ihop och det va ibland till och med svårt att identifiera vad som va vad.

Här är bogen sedd från utsidan. Benet är kapat så det är bara själva bogen kvar. Tur för annars hade jag nog knappt kunna lyfta den. När jag skulle vända den fick jag ta i ordentligt. Hästens kroppsdelar är verkligen tunga och det är väldigt stor skillnad på vad muskler och fett väger.

bogutsida

Utsidan är inte så jättespännande egentligen, om man däremot vänder på bogbladet (scapula)  så får man se ett stort blodkärl som kan ställa till det.

boginsida

Blodkärlet är stort som vår tumme ungefär och man ser det i mitten av bogen på stora bilden. Härifrån förgrenar det sig sedan neråt och försörjer frambenet med blod. Jag har träffat på ett par hästar med symptom i ett framben i form av att de ”inte få det med sig”. När jag kikat på dem med värmekameran har jag sett cirkulationsstörningar, dvs det problematiska benet är betydligt kallare än de andra (som på bilden till vänster).

dubbelben

Min slutsats av bild och övriga symptom är att det sannolikt är problem med blodförsörjningen ner i benet och på just denna häst kunde vi avhjälpa problemet med Biolight-/massagebehandling och stretch. På bara en vecka försvann både cirkulationsstörning (högra bilden) och övriga symptom. Många hästar har problem med rörlighet och ”tighta” bogar och blir det tillräckligt tight är min uppfattning att det troligtvis kan orsaka cirkulationsstörning.

Vidare in mot bogleden kunde jag frilägga biceps brachii och här kom första stora överraskningen. Vilken massiv sena som löper över bogleden framtill! Man förstår att den har stor kapacitet att lagra rörelseenergi och en bra funktion/elasticitet bör vara mycket viktigt för frambenets rörelse framåt (senan dras ut i läget när hästens ben är i marken och hästens framdel rör sig framåt. Då lagras rörelseenergi i senan. När hoven sen lättar från marken kommer senan dra ihop sig och hjälper därmed hela nedre delen av benet framåt). Lägg gärna märke till alla olika typer av bindväv som finns i bilden också. Fascinerande!

biceps

Sen fortsatte jag genom fascior, muskler och ledkapsel in till bogleden. Denna led är den enda leden i frambenet som hästen aktivt kan röra, och ta större belastning i, i alla riktningar. Att leden är skapad för detta blir väldigt tydligt när man ser på ledytorna.

bogled

Men för att detta ska funka behöver hästen tillgång till god rörlighet i bogen. Vid rörelseinskränkningar kan förutsättningar för bogen att ”ta vikt” i olika lägen minska vilket kan leda till att andra leder får ta belastning i riktningar som de inte är lämpade för (utförligare beskrivning i mina workshops). ”Kulan” på bilden tillhör överarmsbenet och ”skålen” tillhör bogbladet. Bildkälla

frambenet-leder-och-ben(1)_733

Det  sista jag gjorde med bogen var att skrapa rent så mycket som möjligt av musklerna på bogbladet och vad som förvånade lite var att benkammen mitt på framsidan av bladet var betydligt högre än vad jag trott. Det känns inte som att muskeln skulle vara så djup när man palperar från utsidan men kammen på bilden är säkert sex-sju cm hög. Trodde också att brosket på ovansidan skulle vara större, tjockare och ”stummare” än vad det var.

scapula

Efter tog jag mig in i armbågsleden som var det sista leden som fanns kvar på frambenet. Inte så kritiskt område för hästen och böjsenor och kotled fanns som tur var kvar på bakbenet som kommer längre ner. Nedan en bild på ryggen. Tycker man ser ganska tydligt att det är en annan karaktär på bindväven i ländryggen och det är ju där som hästar ofta får olika sorters problem. Kroppen kan inte ”stärka sig själv” med muskelvävnad utan behövs det förstärkning någonstans och hästen (eller människan) inte får hjälp i området med funktionell träning så bildas istället inlagring av bindväv i området (jmf ”gamnacke-knölen” på humansidan). Bindväven kan alltså på sätt och vis göra hästen ”starkare” men det sker på bekostnad av flexibilitet och därmed funktion.

Länd

Ökad bindvävsinlagring ser jag ofta på hästar med illa anpassade sadlar. Värsta exemplet hittills var en islandshäst som gått turridning i flera år med bomlös sadel. För denna häst var bomlös sadel förödande och som synes har kroppen fått bygga upp ett rejält bindvävsskydd i ryggen.

ond rygg

Över hela ryggen vill man ju gärna se väl utvecklade muskler där ryggraden i princip ligger ”nersjunken”. Friska, starka, icke palpationsömma ryggmuskler är så klart a och o för alla hästars hållbarhet och jag blir lika glad varje gång jag ser det hos hästarna jag möter.

välmusklad rygg

Ryggraden var alldeles för svår att ta sig in i med de redskap jag hade tillgång till men jag hade jag gett mig den på att komma in till den mytomspunna SI-leden. Och som jag fick kämpa! Jag skar och drog och högg och slet och efter ca 15 minuter fick jag äntligen isär ledytorna.

silederna

Ledytan på bilden är den som sitter på undersidan av ena bäckenvingen. Som synes är det inte alls samma typ av friktionsfria, broskbeklädda ledyta som finns i andra typer av leder. Ytan är skrovlig och de kraftiga ligamenten som höll ledytorna på plats bröts till slut av likt extremt kraftigt papper, dvs utan elasticitet. Detta tyder på att rörligheten i detta område är minimal och ska vara minimal. I min värld beror sällan problem i området på att SI-leden ”sitter fast” och att få upp rörligheten här genom att ”knixa till” borde vara en omöjlighet. Misstänker ni att det finns problem i området så gör hästen en tjänst och få den ordentligt kollad av veterinär innan någon ”knixar till”.

En annan struktur som jag var nyfiken på i bakdelen var ischiasnerven. Någon sa för längesen att den skulle vara väldigt tjock vilket jag alltid betvivlat. Inte helt lätt att gräva fram men här är är den. Inte särskilt tjock alltså men ack så mycket problem den kan ställa till om den bli klämd.

ischias

Nästa led på tur blev höftleden. Den är den enda leden i bakbenet som hästen aktivt kan röra i alla riktningar och är så klart viktig för hållbarhet och prestation. Den här leden misstänker jag är underdiagnostiserad i rörelsestörningar/hältor. Hästen har många muskler i området och kan relativt lätt kompensera för rörelseinskränkningar och smärta här. Min egen travare lyckades till exempel starta i flertalet lopp med höga placeringar med höftledsinflammation vilket hade varit otänkbart med till exempel en kotledsinflammation. Den här leden ser lite annorlunda ut eftersom den har ett ligament inne i leden som kommer rakt ut från respektive ledyta.

höfleden

Innan jag gav mig på knät så ville jag kika mer på musklerna i bakdelen. Här en bild på rumpa och lår. Inget finlir som synes utan det var bara att försöka ta sig inåt. Det vita på bilden är senstråket mellan gluteus superficialis och gluteus medius så här har jag hamnat mitt i hästens ”motor”. Till höger om senstråket är det muskler som tillhör baklåret och intressant tycker jag att det var så stor skillnad på muskelvävnaden i de olika musklerna. Tittar man noga så ser man betydligt mer bindväv i baklåret. Bindväven har vissa fördelaktiga egenskaper för totala muskelkraften och då framför allt i muskler med stort rörelseomfång vilket dessa muskler har jämfört med gluteusmusklerna. Mer om det en annan gång kanske men intressant är det i alla fall.

rumpa

glutmed

Lite cool närbild tycker jag. Nästan helt ”ren” muskel och ordning och reda på strukturerna i senvävnaden. På bilden under, från muskler i baklår, helt annorlunda med bindväv överallt ut trots att musklerna bara ligger några centimeter från varandra.

glutmax

En till bild på baklåret, tycker det är fascinerande med alla olika typer vävnader och hur de hänger ihop. För mig blir det ganska tydligt att man till exempel med rätt sorts kinesiotape samt tapeteknik absolut kan påverka underliggande vävnad på olika sätt.

blandat bakben

Här har vi tagit ut fileérna, dvs höftböjarna (psoas major/minor) dessa sitter på undersidan av ländkotorna och fäster på lårbenet (fileérna sitter alltså inte ovanpå ryggen. Det är ffa longissimus dorsi som sitter där och utgör det som vi kallar ryggbiff).

höftböjare

 

Vidare ner mot knät. Inte helt okomplicerad led och inte det bästa arkitektoniska bygget heller. Leden stabiliseras av muskler, sidoligament, korsband och menisker. På framsidan av leden sitter patella som förutom att utgöra skydd även har som uppgift att förlänga hävarmen så det bli bättre rörelseekonomi runt leden. Välfungerande knä och kraftöverföring från bakdelen är beroende av stabilitet i ländryggen och sambandet mellan rygg och knä gör att ”rygghästar” ibland blir ”patellahästar” och tvärtom. Bildkälla

bakbenet-leder-och-ben(1)_717

Här har jag kommit in i knät och man ser hela knät på nedre bilden (patella borttagen) och på de övre bilderna kan man ana ett sidoligament i det vita stråken i den lite gulare bindväven.

knätrebilder

Menisker och kapat korsband. Notera gärna kärlen till vänster i bild dvs på baksidan om knät.

mensiker

Patella

patella

Efter knät fortsatte jag neråt till hasen. Glidlederna var helt omöjliga att komma in till med mina redskap men jag kunde kika runt hasspetsen, dvs hälbenet. Blev lite fascinerad över den kraftiga vävnaden just kring spetsen. En ordentlig förstärkning av senan längst ut som tillhör ytliga böjsenan på bakbenet.Senan innanför, som fäster på hälbenet, tillhör vadmuskeln (gastrocnemius)

hasen

Längre ner på benet kom ytliga- och djupa böjsenan samt gaffelbandet.

senor3

En liten överraskning var faktiskt att den djupa böjsenan löper genom ytliga på ett ställe.

böjsenor

Därefter var det dags för kotan. Den rundade delen som ligger längst ner i bild tillhör skenbenet och den som ligger ovanpå är kotbenet. Benen till vänster är kotsenbenen och det blir ju väldigt tydligt att de liksom tillhör leden och inte ligger utanför ledkapseln på något sätt. Notera gärna ligamentet mellan skenbenet och kotbenet, även här ser man att det ligger innanför ledkapseln och att ett irriterat ligament kan påverka leden och sannolikt orsaka ledinflammation. När man ser hur ledytorna är utformade, inte minst med ”kammen” i mitten på skenbenet och ”skåran” i mitten av kotbenet, så kan man räkna ut att det inte är meningen att denna led ska belastas i vilket läge som helst.

kotled

Avslutar med en bild på bild på ett rejält fettlager. Det var en ganska rund häst med andra ord.

fettlager

Hoppas det varit intressant. Själv var jag lyrisk som ni säkert förstår. Dela gärna länken men bilderna är inte tillåtet att använda för eget bruk.

Hästen som motionsredskap

Är det en bra idé? Ja, om syftet med ridningen är just att få dig motionerad så skulle det väl kunna vara det men för de som vill förbättra sin ridning så hjälper det föga.

I senaste numret av Ridsport (nr 5 2016) kan man läsa nedanstående notis. I en studie har man kommit fram till att ridning faktiskt är ganska jobbigt och att man kan komma upp i 70% av sin maximala syreupptagningsförmåga (alltså bara 30% kvar tills man i stort sett kräks av utmattning) av lätt trav- och galopparbete. Slutsatsen är att ett halvtimmespass då motsvarar minsta rekommenderade dagliga dosen av fysisk ansträngning. Detta kan man ju då tolka som att allt är frid och fröjd och att ridningen ger dig allt du behöver. Men njaaa….

artikel

Jag skulle nog hellre vilja tolka det som att ja, ridning är jobbigt, alltså behöver du träna din kondition för att bli bättre på det. Att ligga på 70% i lätt arbete är snarare ett tecken på dålig kondition än att ridning är jobbigt. Skulle man göra en liknande studie med fotboll så skulle man kunna dra slutsatsen att under en match så ligger spelarna på en puls som gör att de inte bör göra något mer under resten av veckan och den slutsatsen haltar ju förstås betänkligt.

För att bli bättre på en prestation behöver man utsätta sig för tuffare träning (intensitet) än vad prestationsmomentet kräver. Det är först då individen kan börja prestera på topp när det verkligen gäller.

Vill dela med mig av en fantastiskt konkret (och rolig) film som jag fick se på senaste kursen om biomekanik. Den visar extremt tydligt vilken skillnad det bli i prestation om man är vältränad konditions- och teknikmässigt. I två tester kollar man först konditionen och därefter tekniken. De som är testas är Jonas Karlsson, som är vältränad, men inte i jämförelse med Anders Södergren som är elitskidåkare.

Du är inte i närheten av din kapacitet som ryttare om du sliter på uppemot 70% i lätt arbete. Och din häst kan omöjligt heller göra sig rättvisa om den når samma flås i enklare arbete. De flesta med tävlande hästar konditionstränar regelbundet sina hästar vilket börjar anses självklart för både hållbarhet och prestation men…frågan är, vill du som ryttare motionera eller prestera på hästryggen?

 

 

Workshop om sadelprovning och hästens rygg

Ny workshop om hur hästens rygg fungerar, hur du stärker den samt hur du kollar din egen sadel.

sadelprovning

Ur innehållet:

  • Hur hästens rygg är uppbyggd.
  • Hur vi stärker musklerna i ryggen.
  • Hur vi behåller rörligheten i ryggen.
  • Stretch- och pilatesövningar för ryggen.
  • Hur ryggen rör sig i de olika gångarterna.
  • Vanliga ryggproblem och vad vi kan göra för att undvika dem.
  • Ryggpalpation.
  • Sadelprovning – vi följer ett protokoll med ca 15 punkter.
  • Vi kollar med värmekameran hur sadeln har fördelat trycket under ridning (max 3 hästar).

sadlar

Efter workshopen har du goda kunskaper om hur du kan hjälpa din häst förebyggande för frisk och stark rygg med och utan sadel.

Deltagare med häst: 550:- (max tre) Fotfolk: 350:- (minst sju). Fotfolk är välkomna att ta med varsin sadel så får vi fler sadlar att jämföra.
Tidsåtgång: Ca två – tre timmar.

Välkommen att höra av dig med frågor eller bokning på tel: 0760 – 456 410 eller info@careofewards.se.

 

 

Care of Ewards – tjänster & produkter

Tänkte berätta lite om vilka tjänster och produkter jag kan erbjuda när man vänder sig till mig för hjälp med hästen.

I förebyggande syfte eller vid lättare rörelsestörningar
Oavsett om man vill ha en allmän genomgång eller har något bekymmer med hästen börjar alltid med att ta reda så mycket jag kan om problemet via din berättelse. Jag ställer ofta frågor för att skapa mig en så tydlig bild som möjligt innan jag går vidare mer ”hands on”. En del tycker att det är mer spännande att inte berätta allt för att se om vi deras egen teori stämmer överens med mina fynd. Det är helt ok och oftast stämmer det riktigt bra.

Innan jag palperar tittar jag över hästen med värmekameran. Jag använder en kamera av mycket hög kvalitet som till och med har högre upplösning än vad som rekommenderas för veterinära/medicinska applikationer. Våra fingrar kan uppfatta en tempskillnad på 2 grader. Kameran kan se skillnad på 0,01 grad och är alltså mycket noggrann. Bilderna kan också mailas vid behov. Via bilderna kan man få relevant information om hästens status. Det är dock viktigt att sätta bilderna i sitt sammanhang och väga in både bilder, palpation och din berättelse om eventuellt misstanke om problem i området. Här kan du läsa lite mer om hur jag använder kameran och det finns fler bilder på min Facebooksida. Nedan bilder på några böjsenor – friska, överansträngda samt en senskada på utläkning. Just på senor tycker jag att värmekameran är suverän på att upptäcka förändringar i ett tidigt skede. I en studie har man sett att värmekamera kan se problematik upp till tre veckor innan hästen visade symptom vilket kan vara mycket värdefullt i förebyggande syfte. Länk till mer info om hur man kan använda värmekamera.
senor

Därefter går jag vidare och palperar igenom hela hästen. Jag känner efter i musklerna och noterar allt som kan vara av nytta inför behandling. Vissa muskler är stela och stumma, andra kan vara spända och ömma. En del är används för mycket och en del för lite. Mitt jobb som terapeut är att identifiera allt som påverkar hästen att inte kunna använda sin kropp på ett hållbart sätt.

När det är klart vill jag titta lite på hästens rörlighet. Både passiv rörlighet, dvs jag känner efter hur mycket rörlighet det finns i kroppsdelen eller strukturen, samt aktiv rörlighet. Vid aktiv rörlighetstest tittar jag på hur hästen kan utnyttja sin egen rörlighet. Hur rör det sig i hals, bogar, rygg och bakdel? Var rör det sig inte och hur löser hästen i så fall sitt problem med rörelseinskränkning. Denna del av undersökningen är väldigt spännande och för många hästägare är det första gången dessa bekymmer blir tydliggjorda. Här använder jag mig av min metod Equibodybalance som är ett fantastiskt verktyg för mig som terapeut att undersöka hästens rörelsemönster.

När det är klart har jag oftast en tydlig bild av vad som behövs göras för hästen och behandlingen fortsätter med lämpliga Biolightprogram och/eller Djupvågsbehandling samt massage. Biolighten förbereder vävnaden för resten av behandlingen om hästen är stressad i vävnaden och öm. Djupvågsmaskinen är supereffektiv på att släppa på djupa muskelspänningar, behandla triggerpunkter samt att lösa bindvävsområden som ofta byggs upp i utsatta områden som runt bogar, länd och rumpa. Om vi kommer fram till att hästen skulle må bra av täta Biolightbehandlingar under en period har jag flera apparater för uthyrning från en vecka och uppåt. På bilden nedan, djupvågsbehandling.

djupvåg

Jag använder mig av flera olika massagetekniker för att lossa spänningar och när den delen är klar fortsätter behandling vid behov med stretching. Även här jobbar jag både med passiv och aktiv rörlighet och inte sällan får hästen prova Equiband för den aktiva delen där jag jobbar med hästen i Equibodybalance. Med denna metod kan jag hjälpa hästen med rörlighet och funktion både generellt i hela kroppen samt lokalt i påverkad kroppsdel.

Jag har Equiband både till försäljning och uthyrning och om hästen är i behov av det kan du får lära dig hur du ska använda massage, stretching, Equiband och Equibodybalance för att på egen hand hjälpa den på bästa sätt. Här är ytterligare en beskrivning vad som händer i hästens kropp när den får hjälpa av dessa ”verktyg”.

Sadelprovning
Om jag misstänker att hästens bekymmer kan orsakas av sadeln så ber jag om att få titta på den vid behandlingstillfället. Men man kan också anlita mig för separat sadelprovning. Jag är oberoende och det enda som intresserar mig är om sadeln passar dig och hästen eller ej. Det vanligaste är att man lånar hem ett antal sadlar som passar den egna smaken och plånboken och därefter går vi igenom dem en efter en. Jag tittar på flera parametrar och de som passerar nålsögat får du provrida i. Då tittar vi på hur sadeln placerar dig och hur du upplever att rida i den samt hur hästen känns. När det är klart kollar vi med värmekameran hur sadeln har lyckats att fördela trycket på hästens rygg. När det är klart kan du vara säker på om sadeln passar eller ej.
sadlar

För rehab
Jag har samarbete med flera veterinärer när det gäller rehab av hästar. Efter att skadan är utläkt behöver hästen ofta hjälp med att återställa eller kanske till och med hitta ett bättre sätt att använda sin kropp för att inte skadan ska återkomma. Lite mer om detta beskriver jag här under rubriken ”muskelminne”. Till min hjälp har jag ovan beskrivna hjälpmedel samt kinesiotape. Tejpen kan bland annat hjälpa till att aktivera eller ”lugna” muskler, ge stöd till visa strukturer samt uppmuntra rörelsemönster hos hästen. Det är spännande att jobba med tejpen och ibland får ägaren också lära sig att applicera tejp för rehabövningar.
tejp häst

Jag använder ofta tejp när jag jobbar med hästar i Equibodybalance och jag har även tejp anpassad för hästar till försäljning. Läs mer om kinesiotape för häst och ryttare här.

aaaacarm

Förutom behandlingar så erbjuder jag även demos, clinics och workshops med fokus på biomekanik, Equiband och Equibodybalance. Vad de innehåller och hur man går tillväga om man vill anordna kan du läsa mer om här. Om du vill vara med på workshop eller liknande är det bästa att ”gilla” min sida på Facebook och prenumerera på evenemang så missar du inget.

Varmt välkommen att höra av dig för tidsbokning eller om du har andra frågor på 0760 – 456 410 eller info@careofewards.se