Steady State

…eller andra andningen som det också brukar kallas är en ljuvlig känsla, välbekant för alla som brukar löpträna.

För min del så brukar den infalla 7 minuter in i löprundan. Då har jag lyssnat på två låtar (MÅSTE ha musik när jag tränar så simträning göre sig icke besvär) och kroppen har hunnit värma upp och anpassat tillgång och efterfrågan på syre och helt plötsligt så är det skönt att springa.

Innan dessa 7 minuter har passerat är det bara allmänt knöligt. Varje gång. Andningen har inget flyt, hjärtat nästan bankar, benen känns stumma och löpsteget är tungt. Varje gång tänker jag; men jösses vad trögt det var idag då och sen…. allt bara flyter, det tröga är glömt och jag känner mig stark och redo att öka tempot.

Vad är det då som händer i kroppen? Det kallas steady state och både vi och hästarna kommer in i det om vi spelar korten rätt i början av passet. När vi börjar röra på oss omfördelas mycket av blodet från de inre organen till de arbetande musklerna, detta tar en liten stund så i början måste kroppen öka pulsen för att leverera mer syre till musklerna. Därav kan man uppleva att pulsen nästan rusar iväg. Efter en stund har blodmängden ökat till rörelseapparaten, hjärtat kan pumpa ut större mängd vid varje slag, pulsen sjunker därför något och man börjar närma sig steady state.

När kroppen väl har kommit in i steady state så kan den, i praktiken, faktiskt fortsätta i samma tempo till bränslet tar slut, dvs kolhydrat- och även fettdepåer om man inte håller för högt tempo, och det är faktiskt precis så det upplevs. Träningspasset blir väldigt behagligt och det känns som man skulle kunna springa hur länge som helst. Man behöver heller inte bekymra sig för mjölksyra (produceras av musklerna vid syrebrist) eftersom syretillgången är så väl anpassad. Desto mer vältränad man är konditionsmässigt, desto högre tempo kan man hålla och ändå vara i steady state.

Hur kommer man in i steady state?
1 – Sätt upp ett lagom tempo som du känner att du orkar hålla i ca sju minuter. 2 – Ha tålamod och håll tempot. Om man aldrig ha löptränat eller joggat innan så kan springa i sju minuter låta som en omöjlighet och kanske ska man de första gångerna varva promenad och löpning så kroppen får känna lite på det nya rörelsemönstret och den ökade belastningen först men efter några gånger kan man gott försöka hålla ett lågt tempo i sju minuter för att få möjlighet att uppleva känslan av steady state.

Kan det bli fel?
Ja, det kan bli väldigt fel. Om man går ut i lite för högt tempo så kommer kroppen inte ha möjlighet att anpassa tillgång och efterfrågan på syre innan det är för sent och med det menar jag att det redan har hunnit bildas mjölksyra. Det bildas lite mjölksyra i början på all aktivitet men den kan kroppen ta hand om vid välanpassad uppvärmning. Om man däremot startar i för högt tempo, ”jobbigt” underlag eller lutning så kommer det bildas mer mjölksyra än vad kroppen kan ta hand om på ett bra sätt och denna så kallade syreskuld till musklerna gör att resten av passet blir negativt påverkat (i alla fall stora delar av det).

Detta blir väldigt tydligt ibland när jag kör mina gruppträningspass. De pass jag kör (exempelvis indoor walking eller step up) görs alltid i takt med musiken. I bland har jag valt en låt i början som är något för snabb vilket framgår med allt önskvärd tydlighet redan efter någon minut och resten av passet får då inte alls samma kvalitet som när takten är välanpassad och gynnar steady state.

Hur drar man nytta av steady state på hästen?
1 – Att tänka på denna fysiologiska funktion under uppvärmningen gör att man ökar chansen för ett givande träningspass både ur prestations- och hållbarhetssynpunkt.
2 – Att förstå att steady state kan påverkas genom medveten konditionsträning. Alla som tränar hästar för de högintensiva grenarna trav, galopp och fälttävlan förstår att det är gynnsamt att ha en häst som syresätter sig väl i högt tempo.
3 – Att förstå att det är bra att ha hästen så nära steady state det bara går när det väl gäller. Att exempelvis värma upp och hoppa fram inför en tävling och därefter låta hästen skritta en längre stund innan starten är inte det bästa upplägget. Man kanske inte behöver börja om från noll (mycket av värmen kommer säkert att vara kvar i rörelseapparaten) men om man vill ha ett gott resultat ur hållbarhets- och prestationssynpunkt det är ju bra om inte hästen spenderar den första delen av banan med att försöka syresätta muskler.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s