Träningstriangeln


För att hästen ska utvecklas och stärkas är det inte bara träningen vi behöver fundera över. Det är precis lika viktigt att hästen får tid till återhämtning samt tillräckligt med energi. Det är under vilan som vävnaderna stärks inför nästa ansträngning och om vi inte anpassar foderstaten efter träningen får vi varken byggmaterial till kroppen eller energi till träningen. Välanpassad träning, återhämtning och energi är tillsammans en av nycklarna till framgång och det är när dessa är anpassade efter varandra som man bygger upp hästen (eller sig själv). Balansen kan lätt översättas till en triangel, ökar man träningsdosen så behöver man även öka energintaget och möjligheterna till återhämtning för att hålla triangeln liksidig.

bild (5)

Eftersom träningen syftar till att bygga upp och förbereda hästen inför tävlingssituation behöver de enskilda träningsmomenten bedrivas mer ansträngande än de är under själva tävlingen. Fysiskt för att kroppen ska hålla för påfrestningen och mentalt för att kunna gå in på banan med ett gott självförtroende och ut från banan med bibehållen tävlingsglädje.  Fundera därför på vad din tävlingsdisciplin kräver, hur ser ett tävlingspass ut? Lägg sedan upp träningen så att belastningen blir något högre än vad tävlingen kräver.

bild (1)

Det är inte tävlingspasset i sin helhet som man ska fundera (det är alltså inte meningen att inför en 1,20-hoppning, hoppa en bana på 1,40-höjder tre gånger) utan bryt ner det i mindre delar; Hur mycket kondition kräver mitt tävlingspass? Hur mycket styrka kräver mitt tävlingspass? Hur mycket teknik kräver mitt tävlingspass? Därefter lägger man upp träningen så att man vet att när man väl ska in på banan så kommer man ha kapacitet för varje enskild del. Sen finns det ju så klart en massa förutsättningar som man inte alltid rår över i skarpt läge men att se till att hästen har tillräckligt med kondition, styrka och teknik för att klara av tävlingsuppgiften tycker jag att man är skyldig den.

Ur hållbarhetssynpunkt så är jag övertygad om att ridhästfolket har mycket att tjäna på att snegla lite åt hur travfolket lägger upp sin träning. Jag menar att i stället för att rida ca en timme om dagen (vilket i ärlighetens namn blir mycket en fråga om nötning) så är det bättre att träna hästen med lite högre intensitet kanske tre dagar i veckan för att sen låta den vila eller skritta ett par-tre dagar. En ryttare som anammat detta sätt är Jens Fredricson. Han har lagt upp träningen så för Lunatic och resultaten har ju inte låtit vänta på sig. Nu kan ju vän av ordning säga att ”jamen, travet har ju också massor med skador!” Och då säger jag; ja, men den största orsaken till det tror jag beror på att även om de hästarna tränas enligt den principen så är träningen fortfarande ganska ensidig vad gäller gångart, underlag och lutning. Dessa begränsningar har ju inte ryttare som istället har alla möjligheter i världen att lägga upp ett bra träningsschema enligt detta sätt. Mer om  olika träningsmetoder längre fram i bloggen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s